Min klimatresa till Igalo i Montenegro

Jag har under lång tid lidit av Bechterews sjukdom som efterhand gjort mig allt stelare i rygg och bröstkorg, trots behandling och mina egna insatser med motion och gymnastik. Därför blev jag rekommenderad en klimatresa av behandlande läkare och sjukgymnast. Jag fick på detta sätt möjlighet att åka på 4 veckors behandling i Igalo i Montenegro. Det är lång tid att vistas utomlands utan familjen och jag ville då gärna att min hustru skulle följa med de första 2 veckorna. Dels som semesterresa och dels för att hon skulle få en inblick i min behandling.

Den 26 augusti flög vi ner till Dubrovnik, som strålade av sol och 32-gradig värme. Från flygplatsen gick bussresan över gränsen från Kroatien till Montenegro och efter cirka 45 minuter var vi framme vid hotellet. Det visade sig vara ett enormt hotell med centralt läge, ett par hundra meter från strandpromenaden. Efter välkomstdrink och information fick vi vår rumsnyckel och kunde installera oss på rummet som var svalt och skönt tack vara air condition.  Från den rymliga balkongen hade vi en hänförande utsikt över Herceg Novi och Igalo med dess strandpromenad och palmer i förgrunden och ett grönskimrande hav och mörkblå berg som kulisser. Värmen kändes välgörande och vi gick ner till stranden för ett bad och en stunds vila. Man ville stanna kvar i det varma vattnet och bara njuta. Det var en fantastisk början på vår vistelse här nere. På kvällen åt vi en 3 rätters meny i hotellets matsal, där vi kunde sitta och umgås med våra medresenärer, alla visade sig vara från Skåne. 

Tillsammans med våra reseledare Roland och Vera från Uppsala utgjorde vi ett mycket trevligt och glatt sällskap. På hotellet fanns också ett stort antal norrmän, en del holländare och turistande sällskap från USA. På hotellrummet låg inbokade tider hos läkare nästa morgon. Vi blev lugnt och vänligt bemötta och det fanns tillgång till tolk, Var och en av oss fick utifrån sitt hälsotillstånd en personlig planering och ett program som vi skulle följa när vi gick till olika behandlingar. Hotellet/Institutet har en mängd olika behandlingsrum, utrymmen för gymnastik, gyttjeinpackning, massage, vattenmassage och varma bassänger. Eftersom vädret oftast är bra håller man morgongymnastik och andningsträning utomhus i parken under palmerna. 

Behandlingen startade andra dagen med morgongymnastik för Bechterewpatienter i parken 06.30. Den var helt frivillig men vi som var morgonpigga fick en uppfriskande start varje dag. Behandlingarna startade tidigt men det gick alltid att äta frukost i lugn och ro fram till 10.00 på förmiddagen. Från hotellets frukostbuffé kunde vi fritt välja mellan olika sorters bröd och pålägg, fil, müsli, omelett, korv, ägg, fantastiskt goda tomater mm. 

De enskilda behandlingarna låg utspridda på olika tider. Vi vandrade omkring i härliga vita badrockar mellan de olika behandlingsrummen och hejade glatt och pratade lite när vi stötte på bekanta i korridorer och trappor. Det är skönt att ha med sig bekväma innetofflor, eftersom vi gick långa sträckor i den stora byggnaden. 

Mina behandlingar bestod av vattenmassage, bubbelbad, sjukgymnastik, massage, vattengympa, gyttjeinpackning och ultraljud. Varje behandling tog 20 till 30 minuter. På eftermiddagen kunde vi sedan delta i den frivilliga men välbesökta stretchningen för Bechterew-patienter. Naturligtvis hade värmen i luften och vattnet också en läkande effekt. Så snart vi inte hade något annat på programmet, tog vi ett bad, promenerade eller njöt av värmen i solen på stranden eller på hotellets solterrass. Min hustru hade tänkt läsa böcker och göra ingenting under sina 14 dagar. Det blev istället en glad samvaro med nya vänner och trevliga aktiviteter. Hon var välkommen att delta i morgongympan och eftermiddagsstretchningen och fick på detta sätt en hel del träning. Det vackra landskapet lockade till fotografering och den långa strandpromenaden var kantad med små butiker och serveringar. Vi upptäckte att det mesta går att köpa om det nu skulle vara så att något glömts bort när vi packade inför resan. För min stela kropp blev morgongympan, sjukgymnastiken, vattengymnastiken och stretchningen en tuff match, men det kändes väldigt skönt efteråt. Jag kände att rörligheten hela tiden förbättrades. För första gången på många år kunde jag återigen simma bröstsim eftersom jag kunde få upp munnen över vattenytan igen – det kändes underbart. Att kunna ta på sig strumpor och skor stående igen var också en fantastisk upplevelse. Detta är naturliga saker för de flesta, men för mig var det en bekräftelse på att man med mycket träning och hjälp av experter kan återfå en stor del av sin rörlighet. Jag förstår också att jag borde ha fått denna hjälp tidigare eftersom stelheten var på väg att bli ohjälplig. Jag är mycket tacksam för att min hustru kunde komma med ner under en period. Eftersom hon har följt en del av min behandling har jag ett moraliskt stöd och en självklar förståelse för min sjukdom. Tillsammans har vi fått nya vänner, trevliga upplevelser och minnen som vi har glädje av efter resan.

Vi minns utflykter till Dubrovnik och Kotor med sina fantastiska stadsmurar och gamla stadskärnor. Ofta pratar vi om fantastiska kvällar när vi vandrade längs strandpromenaden som lär vara sju km lång. Någon satt och metade från bryggan, en båt lade till och månen steg över bergen. Små restauranger där vi kunde ta något att dricka i den ljumma kvällsvinden eller den glada stämningen då vi drack öl och sjöng allsång med den norska gruppen. I detta sammanhang vill vi nämna att norrmännen var en tillgång för oss svenskar. De kände sig hemtama här eftersom de flesta kommer till Igalo på behandlingsresor varje år. Kan nämnas att var 4:e vecka kommer det c:a 100 norrmän till Igalo. De märktes tydligt att de var mycket rörligare och att de hade bättre kunskap om hur man sköter sin sjukdom. I utbyte mot trevlig samvaro fick vi svenskar en del tips om träningsprogram och annat som kan vara till hjälp när vi återvänt till vardagen hemma. 

Dagen före hemresan var det återbesök hos läkaren och ny genomgång av vårt hälsotillstånd och mätningar av rörligheten. Jag tror de allra flesta var mycket nöjda med sina resultat. Själv hade jag förbättrats på så sätt att min rörlighet hade mer än fördubblats i bröstkorgen, nedre ryggraden och nacken under dessa 4 veckor. Men detta är färskvara! Därför är det viktigt att fortsätta med gymnastik och motion när man kommer tillbaka hem för att bibehålla denna förbättring så länge de är möjligt. 

Jag tackar researrangören för att ha haft denna möjlighet att komma med på en klimatresa och hoppas att jag kommer att få fler möjligheter till detta.

Hjärup den 31 november 2003

Peter Hofbauer och hustrun Lisbeth